Eftersom frukosten på hotellet inte var den roligaste frukosten. Inte dålig, men vi ville vidja våra vyer och googlade fram Troy. Frukosten var roligare än hotellets. Jag åt en omelett med lök och tomater, som egentligen mer var som en äggröra med lök och tomat, samt en sausageroll, som var en bulle med korv i. Riktigt gott. Dom hade även bra kaffe och god, färskpressad apelsinjuice.

Frukost på Troy.
På Troy.

Bra kaffe var svårt att hitta. Tydligen Americano överallt. Men det gick ner.

Efter frukosten var det dags för det stora slottet. Edinburgh Castle. Men vi började med en Hop-On Hop-Off-buss som tog oss ett varv runt staden på 75 minuter.

Gänget på väg ut.
På bussen.
High street.
Slottet sett från bussen.
Pia och jag på bussen.

Efter bussen hoppade vi av uppe vid slottet och nu var det dags för lunch innan vi gick in. Lunchen blev på Maxies Bistro & Wine Bar. Och nu var det dags för Haggis! Till lunch blev det lammkotletter på en bädd av ”Haggis, neeps and tatties”. Så, på svenska. Lammkotletter med rotmos på en bädd av haggis. Pia åt ankbröst och Anna åt pasta.

Lammkotletter, haggis, neeps and tatties.

Haggis var faktiskt gott. Smaken kanske jag inte riktigt kan beskriva. Men åt pölsahållet absolut. Sen såg det ut som pölsa fast mycket mörkare färg. Haggis fanns även på frukostbuffén. Man kunde även få en nachotallrik på puben toppad med haggis. Det varken lät gott eller såg gott ut. Tänk en nachotallrik, sen tar du en korv med pölsa som du öppnar försiktigt och lägger på nachosen.

Så här gott var det.

Nu var det dags för slottet. Slottet var roligt att se, väldigt mycket fanns att se. Favoriterna var nog fängelsehålorna samt kronjuvelerna. Ena fängelsehålan var i bruk så sent som under andra världskriget då dom även byggde till nya duschar. Under andra världskriget gömde man även kungakronan i ett skåp i ett latrinskåp i David’s Tower.

Vy från slottet.
En stor kanon.
Ett litet hus i Princes Street Garden.
Earl Haig framför sjukhusbyggnaden i slottet.
De öppna spisarna i slottet var maffiga.
Gänget.
Där dom förvarade krigsfångarna.
En krigsfånge.
En till krigsfånge.
Vakten.
En gammal telefonkiosk.
En frän byggnad.
En till frän byggnad.

Efter 2 ½ timma på slottet gick vi Victoria Street ned och började leta efter någonstans att dricka en öl eller två, och även, lite senare, få i oss lite mat. Vi hittade en liten pub som hette The White Hart Inn. Vi drack några öl och så småningom blev vi hungriga och vi pojkar beställde in hamburgare och tjejerna nachotallrikar, dock utan haggis på toppen.

Victoria Street.
Här åt vi middag på lördagen.
Pia tyckte jag skulle dricka vatten.

Efter att vi ätit och blivit alldeles för mätta igen så gick vi vidare. Letade först efter ett ställe vi såg innan vi klev på bussen som hade karaoke, men vi hittade aldrig rätt på den och jag blev akut kissnödig. Så in på en sunkig pub som kändes mer som väntsal på en tågstation än en pub. Kissa och i med en öl till. Sen var ju frågan om vi skulle ge oss för dagen eller om vi skulle gå vidare någonstans. Men klockan vara bara 21:00 och detta var sista kvällen i Skottland. Så jag hittade rätt på en irländsk pub som 22:30 skulle ha ett liveband som hette Crocodile Shoes. Det tyckte vi lät bra så vi gick dit. Det var bara 2 minuter bort och nu var vi ganska nära hotellet också så det skulle inte vara så längt hem sen.

Väl inne gick vi upp på övervåningen och där var det en trubadur på scenen samtidigt som dom visade en UFC-match mellan Chabib Nurmagomedov och Dustin Poirier på storbilds-TV. Den stackars trubaduren gjorde ett bra jobb med tanke på att 40st ölstinna skottar försökte heja fram Poirier till seger. När matchen väl var slut blev det lite lugnare på stället, men det var ändå ett bra drag på den puben. Vi träffade på ett gäng skottar där en utav killarna hade vandrat från den västra kusten till Edinburgh för att samla in pengar till Barncancerfonden. Jag skänkte de kontanter vi hade kvar, vilket var 5 pund.

När klockan närmade sig 00:30 var det dags att bege sig hemåt till hotellet.

Trubaduren som försökte överrösta UFC-fans.
Crocodile Shoes at Malones.
Crocodile Shoes.