Klockan ringer tidigt. Vi har en bussresa inplanerad som avgår 09:00 och vi har en taxi bokad till 08:30 som ska ta oss till stället som bussen ska avgå från. Men först en skotsk frukost på hotellet som kostade 9,49 pund. 112: -. Korv, bönor i tomatsås, ägg, bacon, bröd och kaffe. Haggis fanns också, men jag kände mig inte riktigt redo för haggis ännu.

Frukosten på hotellet.

Efter frukosten tog vi alltså taxi till stället där bussen skulle avgå. Alan hette vår chaufför och guide. En trevlig man med kilt och lite sarkastisk humor. På vägen ut ur Edinburgh fick vi se byggnaden, George Heriot’s School, som sägs vara inspiration till Hogwarts. Skolan i Harry Potter. Enl. Alan så var det en av de finare skolorna i Skottland. Hans barn gick inte på den skolan, men hans barns skola hade i alla fall ett tak.

Vi åkte även över Queensferry Crossing som är en av The Forth Bridges. På vägen tillbaka åkte vi över Forth Road Bridge.

Första stoppet på bussresan var Dunkeld. En liten by på drygt 1300 invånare ett par kilometer norr om Perth och 9,2 mil norr om Edinburgh. Resan dit tog ungefär en timme och 30 minuter. Trevlig liten by, så som man tänker att byarna på landsbygden i Skottland ska vara. Vi gick in i en liten kyrka och sen gick vi och köpte kaffe och scones innan vi satte oss på bussen igen. 30 minuter hade vi på oss i den här lilla byn.

Pia på Atholl Street i Dunkeld.
Vår buss.
Skog i Dunkeld.
Ett stort träd i Dunkeld.
Kyrkan i Dunkeld.

Sen gick färden vidare mot Blair Castle. Ett slott med 30 rum i byn Blair Atholl. Blair Castle tillhör klanen Murray men ägs idag av en välgörenhetsfond. Det nuvarande överhuvudet, the Duke of Atholl, den 11:e i ordningen, heter John Murray och bor i Sydafrika men besöker slottet en gång varje år. Minns inte om det var första eller sista helgen i maj då det var någon militärparad av något slag av the Atholl Highlanders.

Lunch på slottet innan färden gick vidare.

Ett rum i Blair Castle.
Ett till rum i Blair Castle.
Entrén i Blair Castle.
En stor sal i Blair Castle med massor av horn på väggarna.
Gänget utanför Blair Castle.
Blair Castle.
Pia utanför Blair Castle.
En höglandskossa alldeles utanför infarten till Blair Castle.
Jag tror att det här är från Killiecrankie Gorge.
Killiecrankie Gorge.
Killiecrankie Gorge.

Nästa stopp var The Queens View. En utsiktsplats över Loch Tummel. Platsen ska ha fått sitt namn efter drottning Victorias besök 1866 eller efter drottning Isabella som besökte området 550 år tidigare. Stället ligger vid den östra delen av Loch Tummel och The Queens View ska vara ett av de mest fotograferade områdena i Skottland.

Ett snabbt stopp även här och sen går färden vidare.

Pia och jag vid Queen’s View.
Utsikt från Queen’s View.
Som sagt. Ett av de mest fotograferade områdena i Skottland.

The Hermitage. Gigantiska träd, Douglas-granar. Vattenfall. Fantastiskt ställe.

Pia bland några av de högsta träden i Storbritannien.
Peppe och vår kiltbärande guide Allan.
Anna, Pia och två bautaträd.
Härlig skog i The Hermitage.
Pia och jag i Ossian’s Hall.
Vattenfall vid The Hermitage.
Pia och vattenfallet.
Jag och vattenfallet.
Vattenfallet.
Svamp på ett träd.

Efter The Hermitage var det full sprätt tillbaka till Edinburgh. Vi lämnade Edinburgh 09:00 och var nog tillbaka vid 19:30 på kvällen. En väldigt trevlig bussresa, även om jag gärna hade upplevt högländerna mer.

På vägen tillbaka åkte vi över Forth Road Bridge som är en av The Forth Bridges med vy över både Queensferry Crossing och Forth Bridge. Den sistnämnda är järnvägsbron över Firth of Forth och byggdes mellan 1883–1890. 2015 blev den upptagen på UNESCOS världsarvslista.

När vi kom tillbaka var vi rejält hungriga och vi hittade in på en italiensk restaurang. Mia Italian Kitchen. Vi lyxade till det med förrätt och varmrätt. Peppe åt Gamberoni, stekta räkor med vitlök och chili. Jag åt Salsiccia E Borlotti. Skulle vara stekt salsiccia på en bädd av borlottibönor. Men det var mer som en salsicciasoppa. Hur som helst var det väldigt gott. Tjejerna delade på en tallrik med blandade oliver. Till varmrätt åt Peppe och jag pizza. En Diavola. Med pepperoni på. Och så här i efterhand skulle jag så klart ha valt samma som Pia. Slår aldrig fel. Hon åt ravioli med svamp. Pizzan var inte tokig den heller, men jag älskar ju pasta och den raviolin var verkligen inte dålig. Anna åt Risotto Carciofi E Gamberi. En risotto med kronärtskocka, räkor och vitt vin. Först fick hon in en med någon italiensk korv. Kyparen tog motvilligt tillbaka den och sen skrattades det högt i köket. Antingen för att Anna är vegetarian eller för att kyparen hade gjort fel.

Proppmätta och överjäkligt trötta gick vi tillbaka till hotellet. 22:52 släckte vi.

Salsiccia E Borlotti.
Där vi åt middag sent på kvällen.