Bogesunds Slott utanför Vaxholm har stått tomt och övergivet i åratal. Men under hösten 2014 får 32 kändisar i 8 episoder chansen att spendera en natt här, tillsammans med nordens främsta och mest
respekterade medium Lena Ranehag. Lena kommer vara länken mellan stjärnorna och andevärlden, stjärnorna kommer få en glimt av sin framtid, möta det förflutna och få uppleva andevärlden. En sak är säker det som händer på slottet kommer de nog aldrig få uppleva igen. Välkommen till En natt på
slottet.

I går kväll var det dags för första avsnitt av Sjuans nya ande-program En natt på slottet och jag är glatt överraskad faktiskt. Det ska så klart sägas att jag tycker det här med medium och andar är riktigt spännande och tror nog på det till 77%  i allafall.

Att mediumet Lena Ranehag fick kontakt med Martina Montelius bästa kompis som gick bort i somras och helt plötsligt började agera som honom, var fascinerad. Om det var på riktigt vet jag inte. Men Martinas reaktion tror jag var äkta.

Mediumet fick även kontakt med en gammal dam som Mojje hade en relation till. Lena Ranehag såg en g-klav. Och då berättade Mojje att den här damen hade gett honom ett halsband när han var, nu minns jag inte exakt, men 6-7 år gammal, med en g-klav på.

Sen var även surpuppan Dominika Peczynski där. En fråga som kom upp när vi tittade på programmet var om hon hade opererat sönder ansiktet eller om hon verkligen hade åkt på en ansiktsförlamning.

En sak sa faktiskt Dominika som var vettig och som man bör tänka på. Och jag är beredd att hålla med henne lite där.

När dom alla 4 satt och pratade om vad dom hade upplevt, så framgick det nästan, som att mediumet hade sagt att den där äldre damen hade gett Mojje ett halsband med en g-klav på. Då hoppade Dominika in i konversationen och sa att det var faktiskt inte så, utan hon såg bara en g-klav och att det var Mojje som sa att det var ett halsband med en g-klav på.

Och jag tror att det är någonstans här som sanningen bakom hela grejen med medium och andar ligger.

Går man in i det, så som Dominika gjorde, med en väldig skeptism, så upplever man ingenting utan allt låter väldigt lustigt och folk beter sig på ett väldigt konstigt sätt. Men är man lite, bara lite öppen för det, som t ex. Martin Melin var, så får man faktiskt uppleva något. Det är nog dock så, som Martin sa, att man upplever något som man absolut inte kan förklara.